1987 Karin Gunnarsson vann lång-SM och kom trea på 5-dagars. Både herr och damlaget vann DM-kavlarna. Tuna Ting arrangerades med den nya kartan "Flintgruvan". I D14 och D12 på DM-kavlen tog Tunalagen silver. Anneli Ingesson vann DM i D14.

Tuna var med långt fram i många av de stora budkavlarna men fick ingen riktig fullträff. Årets framgångsrikaste på elitsidan var Anna-Karin "Kajsa" Jansson som blev bästa SM-löpare och vann SM Grand Slam-titeln.

På ungdomssidan nåddes många goda resultat, bl a i den för året nya ungdomsklassen vid Tiomila. Förstalaget kom tolva - inget lag från Dalarna före. Tunas första OL-gymnasist blev Erik Sundberg.

Årets arrangemang var Tunakavlen för ungdom. Den gick som ett samarrangemang med Kopparkavlen och Korsnäs individuella lördagstävling vid Dammen väster om Falun. Tunas duktiga byggäng visade falufolket hur en måltribun ska byggas. I själva kavlen fick våra 12-åringar delta och i H12 nåddes fina resultat.

På hösten drabbades Tuna liksom flera andra föreningar av det som kom att kallas orienterardöden. Anders Wester som bara varit i klubben något år avled under ett träningspass utanför Skinnskatteberg där han bodde och studerade.

Som ett led i försöken att stoppa ytterligare dödsfall bland elitorienterare beslutade SOFT om stopp för elittävlande under våren 1993 och ingen träning på elitnivå borde heller förekomma. Ungdom och motionärer fick dock tävla. Vårens höjdpunkt Tiomila flyttades till augusti månad.

Årets tunalöpare blev återigen Anna-Karin Jansson som lyckades vinna natt-SM i Njurunda. Närmast intill låg nog 16-åringen Tomas Löfgren som ständigt höll sig i toppen och bl a kom trea på USM. Av herrseniorerna var det flera som kommit en bit över trettistrecket och började fundera på att trappa ner. Till Tiomila var de i alla fall på hugget. Förstalaget kom femma och andralaget så bra som tjugotrea. Bästa damresultatet kom på Smålandskavlen - andraplats.

Vid DM-kavlen vann Tuna både H21 och D21 samt H14 och D45. Individuellt bäst var Christer Nilsson som vann både kort och lång i H35. Det blev lite färre DM-segrar än vanligt eftersom klubben arrangerade dag-DM. Tävlingen gick på nyritad karta i Skenshyttan med Mikael Johansson som banläggare.

Årets nyhet var Skräddarbacksstugan. Äntligen en egen träningslokal som det går att ta sig till på ett enkelt sätt och med nära både till skog och stad! Det var många i orienterings- och skidsektionerna som gjorde stora insatser i samband med bygget.

På den aktiva sidan var damerna bäst: Jukolakavlen 5:a, SM-kavlen 3:a. Bland grabbarna började det "gamla" elitgardets nedtrappning märkas, "bara" 20:e vid Tiomila. Å andra sidan lyckades Ulf Eriksson ta silver vid veteran-VM i Skottland.

DM-dominanten det här året var Erik Sundberg som vann tre av fyra möjliga individuella DM i H18. Återigen vanns H14 och D45 vid kavle-DM medan seniorlagen inte kunde försvara sina titlar.

Det var dags för en stor vårtävling igen. En strålande majlördag sprang bortemot 5000 kortdistans i skogarna ovanför Halvarsgårdarnas skola.

Tuna arrangerade Riksmästerskapet för veteraner (35 år och äldre) med ca 1100 deltagare individuellt och lite färre vid budkavlen. Tävlingarna hölls i de klassiska markerna mellan Holmtjärn och Myggsjön där såväl NOM 1980 som en etapp vid Femdagars 1969 gått tidigare. Banläggaren Per Sundberg hade lagt tuffa banor som blev ännu tuffare av värmen denna heta augustihelg.

Tävlingsmässigt höll sig de unga fint framme. I Dalarnas segrande kavlelag vid USM sprang Martin Solli som också blev sexa individuellt i H15. Bäst för året var nog Emma Nilsson som vann tre individuella DM i D18, kom 7:a vid natt-SM, och tillsammans med Sofia Eriksson och Josefin Svensson vann DM och kom 5:a vid SM i D20-kavle. Björn Arvidsson vann skol-SM i H15 och två DM i H16.

"Kajsa" Jansson var återigen framgångsrikast på seniorsidan med en tredjeplats på kort-SM och en plats i laget till NOM som toppar.

Det kom också en VM-löpare till Stora Tuna det här året. Alistair Landels från Nya Zeeland (men som bott i England några år) började jobba hos Pythagoras (Håkan Blomgren m fl).

Minns man inget annat från 1996, så lär man i vart fall komma ihåg tidernas lerigaste OL-tävling. Dala-Touren i mitten av maj drabbades av rejält med blöt nysnö dagarna innan. Den första dagen arrangerade Kvarnsveden med TC på den lättdränerade sandjorden vid Norr Amsberg. De två sista dagarna skötte Grycksbo och Kåre i en torr och stenig beteshage i sydsluttning. Men Stora Tunas fredagstävling hade TC på lerig tunaslättsmark i solskuggan norr om Bäståsen. Parkeringarna blev oanvändbara när snön kom och i sista stund togs beslut om bussning från andra parkeringar, bl a vid Romme Alpin. Målgärdet blev snabbt söndertrampat och efter några timmar blev det helt omöjligt att ta sig fram någonstans utan att sjunka minst tre decimeter i gäggan. Fantastiskt nog lyste gräset grönt redan någon månad senare.

Tack vare heroiska insatser av många funktionärer lyckades vi genomföra tävlingen för de ca 4000 deltagarna.

Unga och gamla utmärkte sig mest tävlingsmässigt under året. Bland pärlorna kan nämnas att bästa ungdomslaget vid "riktiga" Tiomila kom trea och pojklaget lyckades vid Ungdomens Tiomila i Skövde ta andraplatsen. Samma helg gick 43-kavlen som slutade med två pallplatser, tvåa i D43 och trea i H43.

Vid Oringens Femdagars i Karlstad hade Tuna största truppen - många ville se hur det går till inför 1999 års utmaning: Oringen i Borlänge. Emma Nilsson bäst med en andraplats i D18E och dessutom två klassvinnare.

Förberedelserna inför sommaren 1999 började redan märkas. Allt flera fick sina uppdrag.

Tävlingsmässigt ett stabilt år men med få riktiga toppar. Emma Nilsson höll hög klass utan att riktigt få till det där … En fjärdeplats vid kort-SM i D20 blev det som bäst. Herrjuniorerna nosade på de stora med en sjätteplats på SM-kavlen medan D21orna blev 8:a.

Vid ett snabblöpt Tiomila överraskade herrarna med att hänga med i tätklungan ända till nionde sträckan.

Tuna stod för värdskapet vid kavle-DM som hölls uppe vid Holmtjärn på veteran-RM-kartan.

Äntligen Tunalag i riktig topp igen! Med nyförvärvet Catarina Öberg (som ju bott i Borlänge under sin studietid några år tidigare) slog det till. Catta tillsammans med Ylva Grape-Andersson och Ulrika "Kika" Eriksson vann otippade SM. För Ylvas del var det 22 år sedan hon var med och vann DJ-kavlen för Fyris och 16 år sedan första SM-guldet med Tuna. Catta vann dessutom lång-SM under våren! I övrigt lyckades Peter Löfås ta en fjärdeplats vid natt-SM i H18 och Emma Nilsson två placeringar bland de sex bästa i D20 natt och kort.

Peter och övriga åttior (födda 1980) avslutade sitt deltagande i Ungdomens Tiomila med en tredjeplats. Trots att Stora Tuna aldrig vunnit HD-18-klassen har klubben varit 1990-talets genomsnittligt bästa svenska klubb i tävlingen. Bra bredd och jämn rekrytering har räckt långt. Andra klubbar har haft några bra årskullar men inte kunnat hävda sig långsiktigt.

Vid kavle-DM blev det segrar i H65, D55, D21 och D20. Individuellt framgångsrikast var nyblivna H35an Niklas Löwegren med två DM-tecken.

25-mannakavlen var på väg att bli något stort när Tuna efter topplopp av fyra 40+ hade jobbat sig upp i täten. Då slog oturen till som så många gånger förr - junioren Erik Pettersson skadade sig och laget tappade tid och placeringar.

Jukolakavlen såg ett tunalag av normalt finskt snitt - genomsnittsåldern var 52 år och flåset måttligt på några håll!

Ett nytt nyförvärv och nytt SM-guld!

Borlängestuderande Emma Engstrand krönte en strålande säsong med seger i klassiska D21. Lägg till det en fjärdeplats på kortdistans och en bronspeng i kavlen så har vi en ny A-landslagslöpare.

Framgångarna i damklassen blir inte sämre av att herrjuniorerna Erik Pettersson, Martin Solli och Peter Löfås tog silver i kavlen. Tre SM-medaljer är inte illa. Peter var dessutom fyra vid lång-SM.

När Skogssport presenterade Århundradets SM-kavlestatistik visade det sig att Tuna är två bland D21 och åtta bland H21,

Oturen i 25-manna höll i sig. Nils Olsson, som i flera år haft skadeproblem men gjort en fantastiskt fin höst med bl a vinst i klassiska DM för H21, fick gå ut i täten på sistasträckan efter ett kanonlopp av Emma E. Muskelbristning - och Nisse tvingades bryta.

Från DM-tävlingarna kan nämnas dubbelseger i H20-kavle och trippelseger i H35 klassisk.

Men årets händelse för Stora Tuna och Dalarna var givetvis Oringens Femdagars med Borlänge som centralort. Tillsammans med åtta andra klubbar genomförde vi ett Femdagars som inte lämnade mycket övrigt att önska. Bra centralort, fin och varierad terräng, välavvägda banor osv. Årets nyhet var elektronisk stämpling för alla, vilket ställde nya krav på såväl arrangörare som tävlande.

Mesta klagomålen rörde Lintjärn ute vid Sörbostugan som behagade vara vattenfylld just denna sommar.